Såg att Björn Ranelid recenserats av Björn af Kleen i boulevardpressen. Utan att själv ha läst boken, som väl i någon pytteliten mån ändå tycks ha legat till underlag för karaktärsmordet, vågar jag hävda tre saker:
1) Till sin yttre apparition förefaller de mig faktiskt rätt lika, Ranelid och af Kleen.
2) Tyst i klassen! är en roman, och på romaner är det vanskligt att resa moralkrav.
3) Åtminstone en av dem borde nog rodna, och då menar jag inte Björn Ranelid.
